Gone going gone.

Om man vill se finsk ungdom skall man infinna sig i Kampen en lördag kl. 19. De tar över hela köpcentrat, sitter o ligger på golvet. Då man snällt försöker komma förbi, står de bara och stirrar på en som om man sku ha fråga vad meningen med livet e.

Lördagen trodde jag sku bli lugn med mys hemma hos Carl. Turns out, I was wrong. Plötsligt ville alla komma till honom på förfest. Jag sprang ner till R- kiosken efter lite drickor. Sen satt jag o deppa i en stund att jag inte hade något snyggt me mig i kläd väg. Efter att ha hört att mina tjejer int sku infinna sig på någon bar i Helsingfors blev ja int mycke gladare. Men Carl trösta mig och till slut hade vi riktit kul. Först traska vi iväg till William K på Annagatan. Efter ett stop för killarna och ett glas vatten för mig, bar det av mot Rymy- Eetu. Plötsligt stötte vi på en kö o gladde oss åt att de int var dit vi skulle. Hahaa så fel vi hadde. Men me 40e skippa vi kön o var överlyckliga o super coola då vi sku lämna jackorna till narikkan. Va händer int då om brandalarm. I brandbilarnas blåa sken sto vi sen utanför dörren o kände oss snopna i en halvtimme. Då vi äntligen kom in, bar det av till bardisken för att köpa en välförtjänad cider åt mig och öl åt Carl. Bartendern fråga mig om de sku vara en stor eller liten öl,e fråga jag typ aldri har fått förr. Såklart en stor sa ja tillbaka men stod med hakan i golvet då han placera stopet framför mig. Det var allvarligt talat det största stopet jag nånsin sett. Helt klart över en liter öl. Carls ögon lyste upp. De va kul.

Stället var det bästa jag varit på in ages! Live musik o öppet me tillräcklit med sitt platser. Super cool. Men live musik brukar orsaka i en skuttande Jessi. Mellan två Bon Jovi sånger började jag febrilt leta efter min mobil. No where to be find. Hur lyckas jag?! Ja sprang upp o ner o överallt men ingen telefon. Carl kom sen på den smarta idé att ringa ti den och plötslit svarade en engelsk kille i den. De kom överens om att träffas i rökrummet. Där stod han och undrade varför jag var så hysteriskt lycklig. Trevlig kille som fick en öl till tack för att inte vara en normal asshole som sku ha stulit den.


Efter det bar det av till Carl med lite glädje skutt på vägen. Men då vi kommit till Carl kom vågen. En 3 timmars lång våg. Närmare tänkt mer som en tsunami. Jag har aldrig mått så pyton i mitt liv. Jag kunde int ligga, sitta, stå, titta på tv eller gå. Carl somna till slut men jag höll på till kl 6.


Idag har varit lugn. Hamburgare, limunad, mycke vatten o American Idols.

Nu e ha ja desperat försökt tvätta bort tobaks lukten från håret. Ja tror ja lyckades ganska bra. Nu e de bara fönandet som återstår, sen tänker jag lägga huvudet på dynan.