Pengar från ingenstans tack.

Igår när jag gick till köpcentrumet Arabia för att kolla hur lite pengar jag har på kontot mitt, var det en gammal gubbe före mig vid Otto automaten. Han lyfte pengar. Mycket med pengar. När jag kom till automaten stod det "ota rahat" på rutan. Jag trodde först automaten hade något fel, tills jag såg att pengarna hängde glatt i pengafacket. En tusendels sekund funderade jag varirån de hade kommit, sedan svängde jag om mig och skrek på gubben. Han kom vandrande tillbaka och jag räckte över knippen med 50 lappar. Han sa att han också hade glömt sin ässä- arpa i r- kiosken. Så tackade han och jag kollade mitt konto. Hela 1,25e fanns det på mitt konto, jag kände mig mycket fattig.

Carl o alla andra jag berättade storyn åt tyckte att jag bara borde ha tagit pengarna. Vilket fick mig att tänka på om jag faktiskt borde ha gjort det.

Hemma, då jag försökte få sömn, kring halv två tiden, kom jag att tänka på att pengarna skulle ha blivit en finer kofta o ett amazing par skor. I o fö sig sku ja ha tänkt på den gammla gubben varje gång jag sku ha användt den fancyga koftan o dom skinande skorna. Ändå sku de ha varit kul me en liten hittelön. Men ingen sådan, jag får fortsätta leva som fattiglapp. Suck.

Nu måst ja patraska till kliniska vårdlära timmen.
Later!