Det känns lite som om jag sku ha blivit överkörd av ett tåg. Underligt hur första dagen alltid är så omtumlande. Dessutom har jag spänt mig sen igår på kvällen tills idag då jag satt på bussen hem. Det har resulterat i magont, huvudvärk och darrande ben o händer. Otroligt. Morgondagens föreläsning på Svenska familjecentret känns nu som ingenting, kommer gå som smort trots att jag skall gå igenom återupplivning av små barn.
Men vist är dom små spädbarnen så otroligt söta i sina kärror med små mössor på. Och mammorna som är på små moln.
Men då jag skall vara med och se på då ett kejsarsnitt görs, kommer jag alldeles säkert svimma. Men det är ju ones in a liftime, så ja ska ge de en chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar