Jag har haft en tendens att tro att livet går som en berg-och dalbana. Jag har levt i den tanken att då jag mått bra, har jag förberett mig för att snart går det utför igen. Det är vad jag varit van med, som tonåring och ungdom. Efter snart över 2 år, måst jag väll konstatera att min teori inte mera stämmer. Jag känner mig otroligt lycklig, bekväm och trygg i mig själv, mitt förhållande och i min omgivning. Det är väll dags att analysera något annat. Allt känns möjligt.
When I think how life used to be
always walking in the shadows
Then I look at what you've given me
I feel like dancing on my tip toes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar