Love on top.

Tänkte skriva världens smörigaste inlägg, men skall försöka undvika det. Är bara så lycklig!
Jag har snart avslutat min karriär på skolbänken efter 16 år och precis fått nytt jobb utan extra ansträngning (så hur bra jobb kommer jag att få sen när jag verkligen söker jobb?!). Jag har världens bästa pojkvän, en nära familj och ännu till bra vänner och ett hem som jag verkligen känner mig hemma i. Vad mera behöver man egentligen?

Det blev smörigt ändå, men man blir lite ödmjuk när man funderar på saken.

Friendship.

En av mina närmaste & viktigaste polaren. Tack för igår!

The sun will rise.

Promenix.

TGIF 3.

Då man int mera har så många måsten som man sitter och gör dagarna i ända, kan man hitta på en massa. Laga annan mat än spagetti med maletköttsås eller ris o höna. Igår blev de skinkfrestelse i moffas gamla ugnsform och idag, fredagen till ära, banantorrkaka i mammas gamla kakform. Omnomnomnom!

Whatodo?

Sitter och funderar på vad man skall göra då man lämnat in examensarbetet, varit på jobbintervju, fått jobbet och storstädat hemma? Kanske julpynta?

Mamma rosorna är fortfarande fina efter en vecka!

Orkar int mer, ge mig rutiner.

Jag vill va vanlig, va det nu e.

Jag vill göra fel och erkänna det.

Jag vill leva för dan och inte låta natten sluka mig nå mer.

När jag blir arg, ger jag igen.

Och jag kan gråta först när dom har gått

ja mina känslor har jag svårt att lämna bort.

Om dom tror att dom har sårat mig

har dom bara missförstått.

Jag börjar om varenda dag.

Försöker vara det dom vill att jag ska va

men när jag somnat på natten har jag glömt om jag själv mår bra.

Och jag vet inte vart jag är

jag är med men aldrig riktigt där.

Det är höstkallt på balkongen

och jag längtar till nått annat än det här.

Melissa Horn- Nått annat än det här

Som tur är det inte mycket textmässigt kvar, hoppas bara att jag hinner. Precis en vecka kvar till deadline. Nå, ni vet vad jag pysslar med.